Det viktigaste verktyget för de som är bekännande kristna är inte bara bön - utan uthållig bön

Uthållig bön

Mitt hjärta har rörts över liknelsen Jesus gav i Lukas 18 om den ihärdiga änkan. Han sade:

"I en stad fanns det en domare som varken fruktade Gud eller brydde sig om människor. I samma stad fanns en änka, och hon kom gång på gång till honom och sade: 'Låt mig få ut av min motpart vad jag har rätt till.' Till en början ville han inte, men sedan tänkte han: 'Inte för att jag fruktar Gud eller bryr mig om människor, men så besvärlig som den där änkan är skall jag låta henne få ut vad hon har rätt till, annars pinar hon livet ur mig med sitt springande.'" Och Herren sade: "Där hör ni vad en orättfärdig domare säger. Skulle då inte Gud låta sina utvalda få sin rätt, när de ropar till honom dag och natt? Skulle han låta dem vänta? Jag säger er: han skall snart nog låta dem få sin rätt. Men Människosonen, skall han finna någon tro här på jorden när han kommer?" (Lukas 18:2-8)

Så jag föreställer mig den här domaren - han kommer till jobbet och ser denna samma änka i förteckningen över domstolsmål ännu en gång. "Hon har ju redan varit här 20 gånger och lagt fram sin sak. Måste jag höra det igen?" kanske han sa. "Jag börjar bli så trött på att höra henne! Jag antar jag borde ge henne rätt, för annars driver hon mig till vansinne om jag måste fortsätta lyssna på henne dag efter dag, vecka efter vecka!"

När nu denne domare som inte alls bryr sig om vad Gud tycker och ännu mindre vad människor tycker ändå ger änkan rätt, trots att han är korrupt,så fortsätter Jesus att utmana lärjungarnas tankesätt genom att säga "så vad får dig att tro att Gud, som inte är korrupt alls, inte skulle ingripa för alla dem som ropar ut till Honom med samma uthållighet och beslutsamhet som änkan?"

Ofta ger vi upp vår bön p.g.a leda eller modfälldhet relaterat till tidpunkten för bönesvaret. Men Jesus talar om för oss genom liknelsen att vi inte ska sluta be, för Den vi ber till är helt olik den korrupte domaren. Han är den vars öron är uppmärksam på varje rop, jämmer och viskning. Så ofta, tänker vi på Gud som ointresserad av våra liv och som inte bryr sig mycket om våra omständigheter eller problem. Hur långt ifrån sanningen det är! Jesus ber i Johannes 17:

    "Fader, jag vill att de som du har gett mig skall vara med mig där jag är, för att de skall få se min härlighet, den som du har gett mig, eftersom du har älskat mig redan före världens skapelse." (Johannes 17:24)

Åh, hur snabbt vi kastar bort sanningen i denna vers och går på mörkrets lögner! Han vill att vi ska vara med Honom! Han är mer än bara milt intresserad av våra liv, Han vill vara i centrum av våra liv i evighet! Utifrån denna uppenbarelse skrev David i Psalm 116:

    "Jag älskar Herren, ty han har hört min bön om förskoning. Han lyssnade till mig när jag ropade." (Psaltaren 116:1-2)

David säger "Det är något speciellt med hur Gud hör mig när jag ber. Inget går upp emot det!" Hans hjärta var så berört att han sa att han skulle göra det om och om igen - så länge han levde. Det var förståelsen av Guds innerliga önskan för honom som drev honom till uthållig bön.

Ju mer vi ber, desto mer förstår vi hur Gud tänker och känner.

Uthållig bön har också en djupgående effekt i våra hjärtan allt eftersom vi fortsätter i det. Ju mer vi ber, desto mer förstår vi hur Gud tänker och känner, och desto mer börjar vi älska den Han är. Faktum är, att hur mycket vi får uppenbarat och får förståelse för Guds ord, står i direkt proportion till vårt böneliv. Förståelse av skrifterna och förmågan att få insikt i Guds känslor för oss kräver uthållig bön i tillägg till studerandet av ordet. Paulus bad över kyrkan i Efesus under sina dagar:

    "Jag ber att vår herre Jesu Kristi Gud, härlighetens fader, skall ge er en vishetens och uppenbarelsens ande som låter er få kunskap om honom." (Efesierbrevet 1:17)

Paulus visste att Gud skulle förlösa "vishetens och uppenbarelsens ande" - vem Gud är och hur Han känner för de troende i Efesus församling - allt eftersom han uthålligt bad. Jesus sa också i Lukas 11:

    "Därför säger jag er: Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas. Finns det någon far ibland er som ger sin son en orm när han ber om en fisk eller ger honom en skorpion när han ber om ett ägg? Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte fadern i himlen ge helig ande åt dem som ber honom?" (Lukas 11:9-13)

Hur mycket mer vill Gud ge oss den Helige Ande om vi ber Honom om det med samma uthållighet som änkan.

Allt eftersom jag har studerat dessa ord genom bön och studier, så har Herren gett mig en djupare förståelse av uthållig bön och lagt "tyngd" till det uppdrag Han kallat mig att utföra. Han har visat mig att genom att jag gång på gång kommer till Honom i bön, så hör

Han verkligen mig. Han svarar och förändrar i hemlighet min åtrå och längtan efter Honom i processen. Lurigt, men så fantastiskt!

Jag vill bara uppmuntra dig att inte ge upp de gånger du inte ser dina böner besvarade på en gång. Gud leder våra liv perfekt och vet precis vad vi behöver, när vi behöver det. Jag har så många gånger märkt att Han dröjer med svaret för något, det får mig att be mer. Och förstås, när jag ber mer så upptäcker jag mer av Honom och förstår mer av ordet. Han svarar på två böner i en!

Herre, jag tackar dig för var och en som läser detta nu. Ge dem en övernaturlig längtan att söka Dig i bön och vara uthålliga i dem. Och allt eftersom de gör detta, ge dem en större passion för Jesus, för ordet och för Dina vägar. I Jesu namn. Amen.