Hem Tillbaka

Den stunden i Getsemane, Psalm 139

[Vers 1]
Den stunden i Getsemane
inför mitt sinne står.
Där utstod Jesus för vår skull
en kamp så tung och svår.
Jag glömmer ej Getsemane där Jesu kamp jag sett.
I nattens bön hans vilja blev med Faderns vilja ett.

[Vers 2]
När han i dunkel örtagård
i ångest för oss led,
han av all världens synd och skuld
till jorden tyngdes ned.
Jag glömmer ej Getsemane där Jesu kamp jag sett. I nattens bön hans vilja blev med Faderns vilja ett.

[Vers 3]
Den vånda som han utstod där
ej någon fatta kan,
och ej hur dyr den segern var
som Jesus åt oss vann.
Jag glömmer ej Getsemane där Jesu kamp jag sett. I nattens bön hans vilja blev med Faderns vilja ett.

[Vers 4]
Men Jesus, blir min kärlek kall
och bort jag går från dig,
så visa mig Getsemane
och vad du led för mig.
Jag glömmer ej Getsemanedin kamp jag där har sett och hur i bön din vilja blev med Faderns vilja ett.